Nyheter

Uttalande med anledning av kriget mellan Israel och Hamas

21 maj 2024

Det geopolitiska läget är idag allvarligare än vad det varit på mycket länge. Pågående konflikter resulterar i ett stort mänskligt lidande och det är plågsamt att bevittna det som sker runt om i världen. Våra tankar går till alla som drabbas av krigets elände.

Kriget mellan Israel och Hamas väcker starkt engagemang hos många, även vid svenska lärosäten. Det ser vi nu bland annat med de nu pågående manifestationerna vid ett antal svenska universitet och högskolor runt om i landet.

Sveriges lärosäten understryker vikten av och värnar yttrandefrihet och akademisk frihet. Fredliga demonstrationer under lagliga former är varje samhällsmedborgares rätt och även studenter och personal på universitet och högskolor har rätt att framföra sina åsikter.

Svenska universitet och högskolor har inte uppdrag eller mandat att driva utrikespolitiska frågor. Det betyder att varken medarbetare, studenter eller intressegrupper kan förvänta att universitet och högskolor, som arbetsgivare eller utbildningsanordnare, ska manifestera utrikespolitiska uppfattningar eller ta ställning i utrikespolitiska frågor. Akademin ska stå fri från påtryckningar.

Vid svenska lärosäten ska även svåra frågor kunna diskuteras. Vi förväntar att allmänna demokratiska principer iakttas, att alla söker dialog istället för konflikt och respekterar andras åsikter även om de skiljer sig från sina egna.

Yttringar och demonstrationer ska givetvis genomföras med respekt för alla medarbetare och studenter och ta hänsyn så att universitets och högskolors verksamhet kan fortgå. Vi accepterar inte trakasserier av medarbetare eller studenter eller att deras säkerhet äventyras.

Vi värnar akademiskt samarbete. Forskare har frihet att själv besluta hur och vem de samarbetar med under de lagar och förordningar som fastslagits av riksdag och regering. Det kan innebära att de genom utbyten och samarbeten också verkar i regioner där det råder krig eller konflikt. Dessa svåra avvägningar görs med stöd av den checklista som SUHF utarbetat kring ansvarsfull internationalisering; Global Responsible Engagement: Checklist.

Vi hoppas alla att kriget snarast upphör. De svenska lärosätena ser det som en viktig uppgift att efter förmåga vara en del av uppbyggandet av de akademiska institutioner som skadats eller förstörts under kriget.

Ledamöter till ULF:s nya styr- och ledningsgrupper är utsedda

15 april 2024

Nu är ledamöterna till ULF:s styrgrupper utsedda – på nationell nivå och för fem nya regionala noder. Grupperna kommer att utgöra verksamhetens ledning från och med den 1 januari 2025, då den permanentas.

Representanter från svenska lärosäten har utsetts av SUHF och representanterna för skolhuvudmännen, både kommunala och fristående, har utsetts av Ifous (en gemensam organisation för Sveriges kommuner och regioner, Friskolornas riksförbund och Idéburna skolors riksförbund). ULF:s noder har omorganiserats och blivit fem istället för fyra: nord-, syd-, öst- och väst- och huvudstadsnoden.

Samtliga ledamöter sitter för perioden 1/1 2025 – 31/12 2028 och börjar arbeta interimistiskt från 1/7 2024 tillsammans med nuvarande grupperingar ULF-O (operativ samordning) och ULF-S (strategisk samordning).

Ledamöter i ULF:s Nationella styrgrupp

Hans Adolfsson, SUHF:s styrelses ordförande
Per-Arne Andersson, Ifous styrelses vice ordförande
Lisbeth Gyllander Torkildsen, Malmö stad, Sydnoden
Håkan Larsson, Gymnastik och Idrottshögskolan, Huvudstadsnoden
Markus Lindgren, Ifous styrelses ordförande
Therese Lundberg, Stadsmissionens Skolstiftelse, Östnoden
Cathrine Norberg, Umeå universitet, Nordnoden
Per Nodén, Högskolan Borås, Västnoden
Niklas Risberg, Piteå kommun, Nordnoden
Hanna Palmér, Linnéuniversitetet, Sydnoden
Veronica Sülau, Fridaskolorna, Västnoden
Kerstin Tham, SUHF
Niclas Westin, Stockholm stad, Huvudstadsnoden
Ann Öhman Sandberg, Örebro universitetet, Östnoden

På Ifous webbplats presenteras de nya nodernas styrgrupper. Här finns också allmän information om ULF-avtalet: https://ifous.se/ulfs-styr-och-ledningsgrupper/

Kommentar till ”Kvalitetsbaserad resursfördelning – Vidareutvecklat förslag till ny modell”

27 juli 2022

De statliga forskningsfinansiärerna Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova fick i januari 2022 i uppdrag av regeringen att vidareutveckla den modell för kvalitetsbaserad resursfördelning av universitetens och högskolornas anslag för forskning och undervisning på forskarnivå som myndigheterna redovisat i juni 2021. I instruktionen från regeringen ingick att uppdraget skulle genomföras i dialog med universitet och högskolor. Vidare framhöll regeringen i uppdragsbeskrivningen att ”Modellen bör utformas så att den arbetsinsats som krävs för genomförandet hålls begränsad. Det gäller såväl forskningsfinansiärernas som lärosätenas arbetsinsatser, både för kärnverksamheten och för administrationen”. Uppdraget slutredovisades för utbildningsdepartementet den 1 juni 2022 med rapporten ”Kvalitetsbaserad resursfördelning – Vidareutvecklat förslag till ny modell”.

Forskningsfinansiärerna har löpande under våren fört dialog med SUHFs presidium kring modellens utformning och vid ett tillfälle, den 8 april, genomfört ett större dialogmöte med ledningspersoner från samtliga medlemmar i SUHF. Från SUHFs sida är vi tacksamma för att forskningsfinansiärerna visat stor vilja till att föra en konstruktiv dialog under modellens framtagande. I dialogen har vi framfört ett antal ståndpunkter som finansiärerna beaktat och som nu återfinns i modellen. Det gäller bland annat följande:

1. Endast en ansökan per lärosäte ska lämnas in, men denna kan innehålla flera förslag till delprofiler;

2. Profilområdena ska inte på förhand vara definierade i utlysningen utan utformas av lärosätena;

3. Bedömningen av lärosätenas profilområdesansökningar ska vara framåtsyftande.

I dialogen har vi också diskuterat övriga delar av förslaget till ny modell och där haft synpunkter som finansiärerna valt att inte beakta. Det gäller huvudsakligen modellens förslag på bedömningsgrunder samt hur bedömningarna av lärosätenas ansökningar om profilområden ska genomföras.

Beträffande bedömningsgrunderna anser vi att finansiärernas förslag är alldeles för detaljerat. I dialogen föreslog vi att endast den övergripande frågeställningen, huvudfrågan, var tillräcklig för att genomföra bedömning av ansökan. De vägledande frågor som nu återfinns i modellen kan verka normerande och därmed motverka syftet att lärosätena själva definierar och utformar sina profilområden.

När det gäller utvärdering av profilområdesansökningarna föreslår finansiärerna att bedömningen ska genomföras av en panel bestående av ca 10 personer, och att panelen kan få stöd i bedömningen av den vetenskapliga kvaliteten av 2-3 externa experter per delprofilområde. För att underlätta rekryteringen av dessa externa experter föreslår finansiärerna att lärosätena ska skicka in en föransökan där de övergripande delprofilerna som kommer att ingå i ansökan redovisas.

Från SUHFs sida är vi mycket kritiska mot såväl modellen med externa experter som mot ansökningsförfarandet i två steg. Vi menar att en rätt sammansatt bedömarpanel kan göra en övergripande bedömning av ansökningarna, givetvis med beaktande av den vetenskapliga kvaliteten, utan att panelen behöver stöd av externa experter (jfr. det finska PROFI-systemet). Med 2-3 externa experter per delprofil riskerar modellen att bli en administrativ koloss vilket medför att en mindre andel basanslag kommer forskningen tillgodo. Ett ansökningsförfarande i två steg innebär också en extra stor tidspress och arbetsinsats på lärosätena. Båda dessa förslag rimmar illa med regeringens direktiv om att den ”arbetsinsats som krävs för genomförandet hålls begränsad”.