En arena för samarbete i högskolefrågor

Shaping FP10 and ECF: A joint Nordic perspective

SUHF, together with its Nordic counterpart organisations, has adopted a joint position paper ahead of the EU’s forthcoming Framework Programme for Research and Innovation (FP10) and the proposed European Competitiveness Fund (ECF).

“It is highly valuable that Nordic higher education institutions are now coming together in a joint contribution to the future of EU research and innovation policy. Together, we strengthen our impact on issues that are crucial for Europe’s competitiveness – not least the need for a significantly reinforced EU budget for research and innovation. At the same time, it is important to highlight the Arctic as a strategic research area where the Nordic countries have particular strengths and a clear responsibility,” says Hans Adolfsson, Chair of SUHF and Vice-Chancellor of Stockholm University.

The joint position has been developed by the Nordic rectors’ conferences – Universities Denmark, the Council of Rectors of Finnish Universities, the Icelandic Rectors’ Conference, Universities Norway and the Association of Swedish Higher Education Institutions (SUHF) – which together represent more than 100 higher education institutions across the Nordic region.

—–

SUHF har tillsammans med sina nordiska systerorganisationer antagit ett gemensamt positionspapper inför EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation (FP10) och den föreslagna Europeiska konkurrenskraftsfonden (ECF).

”Det är mycket värdefullt att de nordiska lärosätena nu samlas i ett gemensamt inspel till EU:s framtida forsknings- och innovationspolitik. Tillsammans stärker vi vårt genomslag i frågor som är avgörande för Europas konkurrenskraft – inte minst behovet av en betydligt förstärkt EU-budget för forskning och innovation. Samtidigt är det viktigt att lyfta Arktis som ett strategiskt forskningsområde där de nordiska länderna har särskilda styrkor och ett tydligt ansvar”, säger Hans Adolfsson, ordförande i SUHF och rektor vid Stockholms universitet.

Det gemensamma ställningstagandet har tagits fram av de nordiska rektorskonferenserna – Universities Denmark, Council of Rectors of Finnish Universities, Icelandic Rectors’ Conference, Universities Norway och SUHF – som tillsammans representerar fler än 100 lärosäten i Norden.

Översyn av SUHF-modellen

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har beslutat att under 2026 genomföra en översyn av SUHF-modellen, det vill säga redovisningsmodellen för direkta och indirekta kostnader.

Syftet med översynen är

• att göra en översyn och utifrån den bedöma om det finns möjligheter att göra förbättringar och förenklingar i SUHF-modellen
• att ta fram förslag till eventuella förbättringar och förenklingar i SUHF-modellen.

Syftet med uppdraget är inte att föreslå omfattande förändringar av SUHF-modellen.

Planen är att genomföra en planerad och strukturerad översyn och analys av SUHF-modellen genom att lyssna och stämma av med intressenter inom sektorn samt ett urval av externa intressenter.

SUHF:s expertgrupp för ekonomifrågor har fått uppdraget att genomföra översynen. Det genomförs i samarbete med Redovisningsrådet och fyra handläggare från lärosäten.

Uppdraget ska redovisas i december 2026 till SUHF:s presidium och förvaltningscheferna vid SUHF:s medlemslärosäten.

Kontaktperson vid frågor: Per Ragnarsson (per.ragnarsson@umu.se) biträdande universitetsdirektör, Umeå universitet

Lärosätenas planering för fredstida kriser och höjd beredskap

SUHF:s styrelse har antagit en rekommendation för landets lärosäten gällande planering och resiliens för fredstida kriser respektive höjd beredskap och ytterst krig. Rekommendationen inkluderar resonemang om lärosätens bidrag till totalförsvaret i övrigt.

Samarbete mellan lärosäten kring professionsutbildningar inom hälso- och sjukvård

I denna rapport kartlägger författarna Kerstin Tham och Anna Humble sju professionsutbildningar inom hälso- och sjukvård som bedöms ha få sökande, låg genomströmning och bristande ekonomisk bärkraft. Syftet är att analysera existerande samarbeten och incitament för ökat samarbete.

Författarna visar att lärosätena har ett stort intresse av att stärka samarbetet för att säkerställa en högkvalitativ och forskningsanknuten utbildning. Inga stora hinder framträder, men samarbete kräver resurser och tid.

Kerstin Tham och Anna Humble hoppas att rapporten kan bidra med vägledning och stöd i det fortsatta arbetet med att stärka samarbetet mellan lärosäten men även med aktörer inom hälso- och sjukvården.