En arena för samverkan i högskolefrågor

Akademisk frihet så in i Norden

I rapporten ”Akademisk frihet så in i Norden” beskriver Tim Ekberg hur universiteten och högskolorna i våra nordiska grannländer har utvecklats och styrs. De nordiska länderna är på många sätt lika varandra, men har delvis valt olika vägar och styrsätt för sina lärosäten. Det politiska intresset för lärosätena har ökat under de senaste decennierna, inte minst som motorer för ekonomisk tillväxt och lösare av samhällsproblem. Samtidigt har den politiska styrningen av lärosätena ökat påtagligt.

Universitet och högskolor i förändring

Skriften ”Universitet och högskolor i förändring” presenterar och sammanfattar åtta rapporter som tagits fram av Expertgruppen för analys vid SUHF. Rapporterna beskriver hur olika områden har utvecklats över tid och hur det ser ut i andra länder. Samtliga rapporter lyfter fram olika förslag till förbättringar. Rapporterna visar hur verksamheten vid lärosätena blivit allt viktigare för samhällets utveckling samtidigt som den politiska styrningen och kontrollen ökat.

Färdplanen för öppen vetenskap är uppdaterad

Nu har SUHF:s färdplan för öppen vetenskap med åtgärdsförslag för implementering uppdaterats.

Den första versionen av Färdplan för öppen vetenskap antogs 2021, med en kompletterande Vägledning för implementering 2022. Färdplanen har reviderats ett par gånger för att följa aktuella riktlinjer och rekommendationer. Den senaste revideringen, januari 2025, sammanför färdplan och vägledning till ett gemensamt dokument.

Färdplanen ger övergripande rekommendationer om lärosätenas ansvar samt föreslår åtgärder och förmågor som behövs för att skapa ett ansvarsfullt, säkert och öppet vetenskapligt system. Genom gemensamma rekommendationer och målsättningar stärks samordning och samarbete mellan lärosätena – en avgörande faktor för en framgångsrik och resurseffektiv omställning.

Målet är att säkerställa likvärdiga tjänster och stöd inom det öppna vetenskapliga systemet för alla forskare, oavsett vilket lärosäte eller disciplin de tillhör. Alla svenska forskare ska ha tillgång till det stöd och de resurser som krävs för forskning av högsta kvalitet och full transparens.

Finansiering av universitetsforskning i Europa

Utformningen av forskningsfinansieringssystemet har stor betydelse för universitets och högskolors möjlighet att bedriva forskning och utbildning av hög kvalitet. I många länder, inklusive Sverige, har balansen mellan direkta statliga anslag och externa forskningsmedel förskjutits genom att de externa medlen ökat i omfattning medan de direkta anslagen inte följt samma utveckling. Detta har lett till ett ökat beroende av externa finansiärer, vilket påverkar lärosätenas och forskarnas handlingsfrihet. Denna rapport ger en internationell utblick och analyserar forskningsfinansieringssystemen i fyra europeiska länder – Danmark, Norge, Nederländerna och Belgien (Flandern).