TillbakaNASP – en nationell arena för samverkan för professionsprogrammet
I juni 2022 fick Skolverket uppdrag av regeringen att utveckla ett nationellt professionsprogram inom skolväsendet. I uppdraget ingick att utarbeta en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet samt att ta fram ett meriteringssystem för legitimerade lärare och förskollärare. I uppdraget ingick också att ta fram förslag till struktur för samarbete mellan Skolverket och lärosätena som syftar till att utveckla insatser inom den nationella strukturen för kompetensutveckling.
Skolverket redovisade sina förslag till regeringen våren 2024. I Skolverkets förslag till regeringen ingår att SUHF inrättar en samordningsgrupp/arena med representanter för lärosätena. Regeringen planeras fatta beslut om professionsprogrammets utformning under våren 2025. Regeringen beslutade i november 2024 att flytta fram ikraftträdandet av professionsprogrammet från 1 januari till 1 september 2025.
SUHF inrättar därför NASP, en Nationell Arena för Samverkan för Professionsprogrammet. NASPs ansvarsområde omfattar i första hand samverkan och samordning i frågor som rör lärares, förskollärares och rektorers kompetensutveckling, däremot inte lärares och förskollärares legitimationsgrundande utbildning. NASPs ansvarsområde omfattar samverkan avseende båda typer av kompetensutvecklingsinsatser som ingår i professionsprogrammet: lärosätenas reguljära utbud av kurser och utbildningar och Skolverkets uppdragsutbildningar.
Uppdrag
NASP har i uppdrag att:
- stödja lärosätenas arbete med att identifiera och anpassa kurser och utbildningar som ska ingå i professionsprogrammet och verka för samordning mellan lärosäten i detta arbete,
- samverka med Skolverket i fråga om principer för fördelning av uppdrag till lärosätena att genomföra Skolverkets uppdragsutbildningar inom professionsprogrammet,
- identifiera områden där ytterligare kurser och utbildningar för kompetensutveckling kan utvecklas, i tillägg till områden som identifieras av Skolverket, Rådet för professioner i skolväsendet och av andra instanser,
- sprida idéer om i vilka former lärosätenas kurser kan erbjudas inom professionsprogrammet,
- ta initiativ till nationella mötesplatser för erfarenhetsutbyte och diskussion om lärosätenas utbud inom professionsprogrammet, exempelvis genom årliga konferenser,
- utgöra samtalspartner till Skolverket avseende professionsprogrammet i frågor som berör lärosätenas verksamhetsområde,
- utforma mötesstruktur och -frekvens för verksamheten på längre sikt. Detta inkluderar att föreslå lämplig längd för kommande mandatperiod.
Aktiviteter som innebär en kostnad för förbundet ska godkännas av SUHF:s presidium.
Sammansättning
SUHF utser för en mandatperiod från 15 april 2025 – 31 december 2027 följande personer:
- Maria Jansdotter Samuelsson, prorektor vid Högskolan Dalarna, ordförande
- Daniel Alvunger, vicerektor vid Linnéuniversitetet
- Karolina Broman, vicedekan vid Umeå universitet
- Åsa af Geijerstam, prodekan vid Uppsala universitet
- Per-Henrik Holgersson, rektor vid Kungl. Musikhögskolan
- Åke Ingerman, föreslagen rektor vid Örebro universitet
- Mette Liljenberg, lektor vid Göteborgs universitet
- Håkan Löfgren, dekan vid Linköpings universitet
- Anna-Lena Månsson, centrumföreståndare vid Malmö universitet
- Matilda Wiklund, prefekt vid Stockholms universitet
- Thomas Winman, dekan (VD) vid Högskolan i Jönköping
Skolverket utser följande personer att närvara vid NASPs möten:
- Laila Guvå, undervisningsråd, Enheten för ledning och professionsutveckling, adjungerad
- Mats Lindh, undervisningsråd, Enheten för metod och planering, ansvarig för mötesdokumentation
NASP har rätt att knyta till sig ytterligare personer som anses behövas för uppdraget.
Lärosätesrepresentanter som utses av SUHF har som utgångspunkt sitt eget sammanhang och uppdraget vid sitt eget lärosäte. Den som blir utsedd att vara SUHF-ledamot i en nationell grupp får i den rollen även ett ansvar att företräda hela sektorn. Det innebär ett uppdrag att sträva efter att se till samtliga lärosätens bästa och en väl fungerande nationell samordning.
