Expertgruppen för analys

I en alltmer föränderlig omvärld är universitet- och högskolesektorn i allt större behov av kvalificerade analyser och pålitliga kunskapsunderlag. SUHF:s förbundsförsamling beslutade därför den 20 oktober 2021 att bygga ut denna kapacitet genom att inrätta en expertgrupp för analys. Baserat på erfarenheter från den första fyraåriga mandatperioden 2022 – 2025 beslutade förbundsförsamlingen den 22 oktober 2025 att:

• Expertgruppen för analys sätts om för en ny fyraårsperiod 2026 – 2029, samt att en årlig ram till förbundets analysverksamhet under denna period ska vara 3 mnkr.

Expertgruppen fortsätter därmed att fungera som motor i förbundets analysverksamhet med den inriktning och de projekt som förbundsförsamlingen och styrelsen beslutar om. Expertgruppens roll är att vara rådgivande och beredande inom SUHF. Den bibehållna ekonomiska ramen från och med 2023 till och med 2029 skapar incitament att hushålla och effektivisera verksamheten under de närmaste åren.

• Analysverksamheten ska utvärderas inför slutet av den kommande fyraårsperioden.

Utvärderingen ska tas fram åt styrelsen som underlag inför förbundsförsamlingens kommande diskussion och ställningstagande i oktober 2029 om verksamheten därefter ska läggas ned eller fortsätta med nya fyraårsperioder, eller bli en permanent och inkorporerad del av SUHF:s verksamhet från och med 2030.

Uppdrag

Expertgruppens uppdrag 2026-2029 är:

Styrelsen prioriterar för inledningen av den andra verksamhetsperiodens att tyngdpunkten för utredningsarbetet ska vara projekt om akademisk frihet och anpassad organisationsform samt om ökat samarbete mellan lärosäten.

Sammansättning

Expertgruppens sammansättning under perioden 1 januari 2026 – 31 december 2029 är:

Sveriges förenade studentkårer (SFS) har rätt att utse en representant till expertgruppen.

Pågående utredningar

Direktiv till pågående utredningar finns för nedladdning längst ned på denna sida.

Utredningen om vår förståelse av kollegialitet vid olika lärosäten

Utredare: Ulla Eriksson-Zetterquist, professor Göteborgs universitet

Utredningen om ökat samarbete mellan lärosäten

Utredare: Pam Fredman, f.d. rektor Göteborgs universitet, och Jacob Färnert, utredare Stockholms universitet.

Utredningen för att främja samarbete inom lärarutbildningsområdet

Utredare: Åke Ingerman, rektor Örebro universitet
Utredningssekreterare: Daniel Berlin, Göteborgs universitet
Utredningssekreterare: Magnus Machale-Gunnarsson, Göteborgs universitet
Koordinator och kontakt med utredningen: Cecilia Andersson-Mårdh, Örebro universitet

Den övergripande inriktningen för SUHF:s samlade arbete för att främja samarbete inom lärarutbildningsområdet där denna utredning ingår som en del beskrivs på en separat webbsida (länk).

Uppdraget under de första åren 2022-2025

Expertgruppen för analys fick för sin första mandatperiod under åren 2023 - 2025 ett preciserat uppdrag som beslutades av SUHF:s förbundsförsamling den 19 oktober 2022. Uppdraget bestod bland annat av att bedriva ett sammanhållet arbete med fyra delprojekt:

1. Ändrad offentligrättslig organisationsform
2. Ökad kontroll och ökad byråkratisering
3. Styrning av utbildningsutbudet
4. Ökat beroende av externa bidrag för forskning och forskarutbildning

Projekten har en övergripande karaktär där komplexa frågeställningar ska belysas. De har även en aktuell politisk dimension. Ambitionen är att dessa projekt ska leda till underlag som kan ge en fördjupad förståelse för och en mognare diskussion inom de olika områdena. Underlagen som tas fram ska kunna fungera både som stöd för de enskilda lärosätenas förändringsarbeten samt som inspel till regering och riksdag i aktuella frågor.

De olika projekten ska använda den kompetens och forskning som finns vid universiteten och högskolorna. I frågor som innehållsmässigt berör andra grupper inom SUHF ska arbetet i de olika projekten genomföras i samråd med dessa. De olika projekten ska även, när så är lämpligt, samverka med andra aktörer som gör analyser av högskolesektorns verksamhet.

Utgångspunkter

Vi lever i en alltmer komplex värld med en mycket stor förändringstakt. Under bara de senaste åren har världen genomlevt en pandemi, ökade spänningar mellan länder och regioner, ett militärt angrepp av Ryssland mot Ukraina samt ett nytt säkerhetspolitiskt läge. Den ekonomiska utvecklingen i världen och i Sverige påverkas och mattas av. Politiska omprioriteringar görs nationellt och internationellt och tillgängliga medel och reformutrymme för universitets- och högskolesektorn kommer att sättas under press de kommande åren.

Det blir allt svårare, men samtidigt också allt viktigare, att kunna se och förstå hur saker och ting hänger ihop - att kunna skönja helheter och hur enskilda händelser och beslut hänger samman. När fragmenteringen ökar och de olika trådarna tvinnas var för sig utan synliga mönster finns risken att vi fattar fel beslut eller inga beslut alls. Att granska hur trådar och mönster rör sig över tid ger ofta värdefulla insikter till hur olika former av utmaningar har uppstått och utvecklats samt ger en fingervisning hur utmaningar kan lösas. Behovet av omvärldsanalyser är större än någonsin.

Universiteten och högskolorna är del av en internationell värld där globala trender inverkar i allt större utsträckning. Inom EU fattas alltmer beslut som påverkar allt fler delar av lärosätenas verksamheter. Universitet och högskolor är internationella aktörer och delar av ett globalt nätverk av organisationer. Lärosätenas enskilt största styrka ligger just i att de ingår i ett globalt samfund men samtidigt ökar både utmaningarna med att samarbeta över många olika nationsgränser såväl som konkurrensen om medel och studenter.

Universiteten och högskolorna utgör en viktig och central sektor i vårt samhälle. Universitet och högskolor bidrar till tillväxt och välstånd men har också andra väsentliga funktioner som förmedlande av bildning. Lärosätena har även fått en allt viktigare roll och större ansvar i att möta komplexa samhällsutmaningar och fungera som ett bålverk mot den tilltagande polariseringen i vår värld. Lärosätena ger faktabaserade underlag till diskussioner och beslut och är delaktiga i att hålla emot populism, faktaresistens och konspirationsteorier. Lärosätenas roll i att säkra ett öppet och demokratiskt samhälle blir allt viktigare.