Arbetsgruppen för meritbedömningar

En snabbt föränderlig omvärld kräver också flexibilitet och förändringskapacitet från akademin ifråga om meritbedömningar, för att på bästa sätt kunna svara upp mot vårt kärnuppdrag om forskning, utbildning, och samverkan. För att kunna attrahera, behålla och utveckla medarbetare i denna pågående förändringsprocess tillsätter SUHF nu en arbetsgrupp för att ta ett nationellt helhetsgrepp kring meritbedömningar vid anställning och befordran av lärare och forskare inom högskolan.

Frågan är högaktuell både i Sverige och internationellt. Vid rektorsinternatet i augusti 2021 framkom att flera lärosäten arbetar med sina meritbedömningssystem. Det uttrycktes önskemål att lärosätena arbetar med detta tillsammans och systematiskt.

Flera aktörer arbetar med frågan: EU-kommissionen och EUA arbetar aktivt med frågorna. I bland annat Nederländerna och Norge har rektorskonferenserna genomfört ett aktivt utvecklingsarbete och landat i gemensamma riktlinjer. Vetenskapsrådet har nyligen initierat ett svenskt projekt kring meritbedömning av forskning, Formas och Forte arbetar aktivt med frågorna och Vinnova har redan tidigare behandlat meritbedömning av samverkan. Vidare förs en kontinuerlig diskussion inom högskolesektorn kring pedagogisk meritbedömning.

I SUHF:s nationella färdplan för öppen vetenskap (REK 2021:1) anges även att lärosätena ska ”utveckla en incitamentsstruktur som främjar och värderar öppen vetenskap till exempel vid meritbedömning och prestationsbaserad fördelning av medel”. Den av regeringen beslutade övergången till öppen vetenskap är ett av de främsta skälen till att högskolesektorn nu på allvar behöver gripa sig an meritbedömningsfrågan, som är en nyckel till att förverkliga en sådan övergång.

Uppdrag

Gruppen ska

  • utifrån den enkät som SUHF:s presidium genomfört under hösten 2021 analysera hur frågan behandlas vid lärosätena
  • göra en kartläggning av meritbedömning i relevanta länder
  • ta fram ett förslag till gemensamt ramverk som tar hänsyn till ämnenas särarter, öppen vetenskap och andra relevanta aspekter

I uppdraget ingår att samråda med andra grupper inom SUHF vars kompetens kan ha bäring på frågan, som expertgrupperna för arbetsgivarfrågor, högskolepedagogik och samverkan samt samordningsgruppen för öppen vetenskap.

Gruppen kan adjungera personer som anses nödvändiga för hela eller delar av uppdraget. Initiativ som kan innebära kostnader för SUHF ska stämmas av med presidiet.

Gruppens mandatperiod är från den 1 februari 2022 – 31 december 2023.

Sammansättning

  • Jan-Ingvar Jönsson, rektor, Linköpings universitet (ordförande)
  • Peter Aronsson, rektor, Linnéuniversitetet
  • Ylva Fältholm, rektor, Högskolan Gävle
  • Lennart Josefson, professor, Chalmers
  • Rebecka Lettevall, dekan, Malmö universitet
  • Gustav Nilsonne, docent, Karolinska institutet/Stockholms universitet
  • Lars Nordlander, personalchef, Umeå universitet
  • Johan Schnurer, rektor, Örebro universitet
  • Jenny Söderberg, HR-strateg, Högskolan i Halmstad
  • Lars Alberius, SUHF:s kansli (sekreterare)