En arena för samverkan i högskolefrågor

Enkät om omställningen till öppen vetenskap

SUHF har nyligen uppdaterat sin färdplan för öppen vetenskap. Den reviderade färdplanen, som antogs i januari 2025, sammanför tidigare dokument till en enhetlig vägledning och ger övergripande rekommendationer för lärosätenas ansvar. Den föreslår även konkreta åtgärder för att skapa ett ansvarsfullt och öppet vetenskapligt system. ​

En central del av SUHF:s arbete är den årliga inventeringen Hur går det för lärosätena i omställningen till ett öppet vetenskapligt system? som genomförs av Arbetsgruppen för öppen vetenskap. Inventeringen syftar till att kartlägga hur medlemslärosätena hanterar övergången till öppen vetenskap. Genom dessa initiativ strävar SUHF efter att stärka samordningen och samarbetet mellan svenska lärosäten, med målet att säkerställa likvärdiga tjänster och stöd för alla forskare, oavsett disciplin eller lärosäte.

SUHF ser med oro på utvecklingen av den akademiska friheten och manar till värnande och främjande

Den akademiska friheten är allmänt erkänd som ett grundläggande värde för högre utbildning och forskning, samt en förutsättning för välfungerande demokratier och hållbar samhällsutveckling. Friheten innefattar rätten att självständigt utveckla, förvärva och tillämpa kunskap och idéer genom forskning, undervisning, lärande och öppna samtal, utan påverkan av vetenskapligt ovidkommande ideologiska, politiska eller kommersiella intressen. Denna frihet skyddas av internationell lag och internationella principer för utbildning. Den ses också som en grundläggande del i vårt demokratiska samhälle och ger medborgare tillgång till oberoende och tillförlitlig kunskap.

SUHF ser med oro på det ökade trycket som idag sker mot akademisk frihet i Europa och globalt, generellt och inte minst inom områden såsom hälsa, jämlikhet och klimatforskning. Detta tryck manifesteras genom politisk inblandning via policyändringar och direkta överträdelser, censur och problematisk personalpolitik vid lärosäten, intolerans och försök att tysta avvikande röster inom akademin, attacker mot akademiker särskilt via sociala medier, osunda finansieringsrelationer med privata sektorn och säkerhetsrelaterade restriktioner på grund av geopolitiska spänningar. Tillsammans skapar dessa överträdelser allvarliga utmaningar för upprätthållande av akademisk frihet, genomförande av nödvändig forskning och utbildning, ledning av lärosäten, forskningsfinansiering och internationella akademiska samarbeten. De urholkar också själva demokratin.

Den akademiska friheten behöver ständigt diskuteras, förklaras och försvaras. Alla som omfattas av den akademiska friheten ska också få möjlighet att åtnjuta den, och lärosätena bör därför ta ansvar för att bidra till en god arbets- och lärandemiljö som är inkluderande, välkomnande, utvecklande, säker och trygg för alla anställda och studenter. Lärosätena och andra aktörer har ett gemensamt ansvar att främja och värna, men även respektera, akademisk frihet. Att högskoleförordningen ger detta i uppdrag till lärosätena ger också ett tydligt mandat för detta uttalande. Hela sektorn behöver stärka arbetet för att värna och främja den akademiska friheten.

Upprop angående utvecklingen av EU:s forskningspolitik

SUHF har tillsammans med flera andra rektorskonferenser i Europa, nätverk av lärosäten och enskilda lärosäten skrivit under ett upprop som uttrycker oro för utvecklingen av EU:s forskningspolitik, särskilt nästa ramprogram för forskning (FP10).

Akademisk frihet så in i Norden

I rapporten ”Akademisk frihet så in i Norden” beskriver Tim Ekberg hur universiteten och högskolorna i våra nordiska grannländer har utvecklats och styrs. De nordiska länderna är på många sätt lika varandra, men har delvis valt olika vägar och styrsätt för sina lärosäten. Det politiska intresset för lärosätena har ökat under de senaste decennierna, inte minst som motorer för ekonomisk tillväxt och lösare av samhällsproblem. Samtidigt har den politiska styrningen av lärosätena ökat påtagligt.