Morgondagens vetenskapliga system

Dag

Fredagen den 13 november 2026 ca kl. 9 - 17:30

Plats

Hilton Stockholm Slussen, Guldgränd 8

Program

Programmet uppdateras efter hand.

09:00–10:00 Kaffe och registrering

10:00–10:10 Välkomnande från arrangörerna

10:10–12:00 Gemensam del: Tio år av öppen vetenskap – var står vi nu?

Tio år av öppen vetenskap – mycket sagt, mycket gjort, mycket kvar

Anna Wetterbom, verkställande direktör Ragnar Söderbergs stiftelse och dagens moderator, och Eva Stensköld, föreståndare Svensk Nationell Datatjänst (SND)

Forskningspolitisk utveckling och nationell inriktning för öppen vetenskap

Beate Eellend, kansliråd, Utbildningsdepartementet

Open Science from a European perspective

Representant från DG Research and Innovation, EU-kommissionen

Forskningsbedömning i förändring: CoARA och ramverket för meritering

Jan-Ingvar Jönsson, rektor, Linköping universitet

Öppen programvara och öppna modeller – hjälper eller stjälper de säkerheten?

Stefan Axelsson, professor i cybersäkerhet, Stockholms universitet

Presentationens övergripande fråga är hur lärosäten och andra forskningsaktörer kan dra nytta av öppen programvara och öppna modeller utan att samtidigt bygga in nya sårbarheter i forskningsmiljöer och infrastrukturer. Allt fler samhällsfunktioner och forskningsmiljöer bygger på öppen programvara som utvecklas i globala, distribuerade nätverk. Det skapar stora möjligheter till öppenhet, återanvändning och innovation – men också nya säkerhetsrisker. Ett exempel är så kallade supply chain-angrepp, där illasinnade aktörer kan försöka påverka eller infiltrera programvaruprojekt och på så sätt introducera sårbarheter eller bakdörrar i bibliotek och komponenter som sedan används i andra system. Föredraget blickar också framåt mot öppna AI-modeller och stora språkmodeller: Vad händer när modeller kan modifieras, spridas vidare och byggas in i nya system på sätt som är svåra att överblicka och kontrollera?

12:00 – 13:00 Lunch

13:00 – 14:30 Parallella sessioner

Session 1: Digital forskningsinfrastruktur, inklusive EOSC

Moderator: Wilhelm Widmark, överbibliotekarie, Stockholms universitet

Under denna session kommer vi att diskutera utvecklingen av det svenska e-infrastrukturlandskapet och EOSC:s roll i det.

Sessionen inleds med information från EOSC-A, därefter följer information om den svenska EOSC-noden samt en genomgång kring Vetenskapsrådets redovisning av regeringsuppdrag kring svensk e-infrastruktur. Sessionen avslutas med ett panelsamtal.

Session 2: Tio år med öppen vetenskap – från målbild till resultat

Moderator: Anna Lundén, avdelningschef, Kungliga biblioteket

Fokus på session 2 är att visa på goda exempel på vad som gjorts inom de områden som lyfts i de nationella riktlinjerna för öppen vetenskap.

1. Öppen publiceringsplattform, ORE: Karla Anaya de Carlsson, Senior analyst, Vetenskapsrådet

Open Research Europe (ORE) är EU-kommissionens öppna publiceringsplattform som lanserades 2021. Hösten 2026 övergår ORE till en gemensam europeisk satsning, styrd och finansierad av 16 nationella aktörer med CERN som drift- och värdorganisation. Detta öppnar upp plattformen för alla forskare i deltagande länder (inklusive Sverige) – det räcker att minst en medförfattare har en sådan anknytning för att få publicera. Open Research Europe, Powered by CERN

2. Att bygga för öppet lärande – erfarenheter, samverkan och en gemensam vision: Ineke Luijten, PhD, Scientific Training Officer, SciLifeLab Training Hub

Öppna lärresurser är en viktig men ofta underbelyst del av öppen vetenskap. De stärker förutsättningarna för utbildning, forskning och innovation genom att göra kunskap, metoder och kompetensutveckling mer tillgängliga, återanvändbara och möjliga att sprida mellan lärosäten, forskningsinfrastrukturer och discipliner. I Sverige finns idag flera framväxande initiativ som visar hur öppna lärresurser kan byggas både disciplinagnostiskt och ämnes-specifikt.

Presentationens fokus är att lyfta erfarenheter från tre konkreta exempel Grena, Researchdata.se och Training Scilifelab och visa hur öppet lärande redan idag bidrar till nationell kapacitetsupp-byggnad inom exempelvis forskningsdata, datahantering, öppen vetenskap och kompetensförsörjning. Samtidigt pekar exemplen individuellt på behovet av ökad samverkan, gemensamma arbetssätt och en tydligare nationell vision.

3. Diamant öppen tillgång – utgivning för och av forskare: Sofie Wennström, utredare, Stockholms universitets universitetsbibliotek

Det finns en efterfrågan på mer hållbara modeller för öppen publicering. Genom Svensk nod för diamant öppen tillgång samarbetar lärosäten, forskningsbibliotek och finansiärer för att stödja forskarstyrd och icke-vinstdrivande utgivning. Den här presentationen ger en översikt över det pågående arbetet.

4. Researchdata.se – en nationell ingång till svenska forskningsdata: Johan Fihn Marberg, sektionschef, SND

Researchdata.se är Sveriges nationella portal för forskningsdata och erbjuder en gemensam ingång för att hitta, dela och återanvända forskningsdata från lärosäten, forskningsinfrastrukturer och andra forskande organisationer. Portalen ger också forskare stöd genom information, vägledning och utbildningsresurser om forskningsdatahantering och bidrar därmed till att göra forskningsdata mer FAIR genom hela forskningsprocessen.

5. Konstnärliga forskningsdata – från teori till praktik: Karin Westin Tikkanen, senior rådgivare, SND

Konstnärlig forskning har ett lite annat utgångsläge än vetenskaplig forskning vad gäller synen på tillgängliggörande av forskningsdata, mycket beroende på avsaknaden av praxis att doku-mentera pågående forskning inom ramen för att forskningsprojekt, men också problematiken vad gäller upphovsrätt. Under de senaste tre åren har SND arbetat strategiskt med frågan, i samtal med forskare och ämnesföreträdare runtom i landet. Resultatet är ett starkare underlag för forskningsdatarådgivare i samtalen med konstnärliga forskare, och en tydligare praxis vad gäller forskningsdata inom området konstnärlig forskning. Här berättar Karin kort om arbetet och presenterar ett par av slutsatserna.

6. Bibsamkonsortiets handlingsplan: Anna Lundén

7. Metoder och infrastruktur: Exempel från Open Science Monitor, SciLifeLab: Johan Rung, Head of SciLifeLab Data Centre

8. Medborgarforskning: Ola Langvall, försöksledare, Sveriges lantbruksuniversitet

9. Framgångsrik samordning bygger på gemensam systemförståelse: Olle Lundberg, professor, huvudsekreterare, Forte

10. Öppen vetenskap på KI: Vad har gjorts? Cecilia Martinsson Björkdahl, enhetschef, KI

Under de senaste åren har ett strukturerat arbete genomförts på KI inom ramen för öppen vetenskap. Fokus har legat på öppna forskningsdata och kod då detta efterfrågats från våra forskare, och idag finns lösningar på plats.

Session 3: CoARA och forskningsbedömning i förändring: indikatorer, sakkunniggranskning och ansvarstagande

Moderator: Adina Feldman, vetenskaplig sekreterare, Karolinska Institutet / CoARA National Chapter Sweden

I årtionden har det hävdats att kollegial granskning befinner sig “i kris”, men expertbedömningar är fortfarande centrala för hur vetenskap bedrivs. Man pratar ofta om att principen för forskningsbedömning är kvalitativ kollegial granskning med stöd av ansvarsfull användning av kvantitativa indikatorer. Vad betyder detta i praktiken? Hur ser utvecklingen och innovationen ut när det gäller nya bedömningsmetoder och tillämpningar inom till exempel rekrytering, finansiering och resursfördelning? Denna panel frågar sig hur framtiden för forskningsbedömning ser ut i morgondagens vetenskapliga system.

14:30–15:00 Kaffe

15:00–16:00 Gemensam syntes: Morgondagens vetenskapliga system

Panelsamtal med arrangörerna: Hans Adolfsson, Katarina Bjelke, Karin Grönvall och Jan-Ingvar Jönsson. Moderator: Anna Wetterbom

16:00–17:30 Mingel och bar

Anmälan

Anmälningsformulär

Deltagaravgiften är 2 000 kr för statliga myndigheter. För övriga 2 500 kr, inkl. 500 kr moms. I avgiften ingår fikor och lunch.

Sista anmälningsdag är fredagen den 23 oktober.

Målgrupp

Målgrupper för detta är event är alla som arbetar med forsknings- och forskningsadministrativa frågor inom universitet, högskola, myndigheter, organisationer, finansiärer och andra aktörer.

Bakgrund

SUHF, Vetenskapsrådet, Kungliga biblioteket och CoARA National Chapter Sweden inbjuder till en dag om ett vetenskapligt system i förändring.

Representanter från forskning, finansiärer och politiken samlas för dialog kring aktuella frågor om dagens och morgondagens vetenskapliga system.

Under dagen kommer vi att diskutera forskningspolitik, öppen vetenskap, EOSC och CoARA genom föredrag och parallella sessioner.

Eventet inleds och avslutas gemensamt. Resten av dagen indelas i tre spår: (1) Digital infrastruktur – inklusive EOSC, (2) Tio år med öppen vetenskap – från målbild till resultat och (3) CoARA forskningsbedömning i förändring: indikatorer, sakkunniggranskning och ansvarstagande.

Dagen avslutas med mingel för att fira tio års arbete med omställningen till ett öppet vetenskapligt system.

Konferensen genomförs på svenska och delvis engelska.

Frågor

För allmänna frågor kring eventet kontakta Lars Alberius

För frågor om EOSC-delen kontakta Wilhelm Widmark

För frågor kring anmälan, fakturering och liknande, kontakta Akademikonferens

Välkommen!

SUHF, Vetenskapsrådet, Kungliga biblioteket och CoARA National Chapter Sweden