!Detta är en arkiverad sida. Informationen sparas för referensändamål.

Arbetsgruppen för examensordningsfrågor – avslutad

Forskningens frihet är skyddad som en grundläggande princip i grundlag (RF 2 kap. 18 §). År 2010 infördes bestämmelsen att forskningens frihet är skyddad enligt bestämmelser som meddelas i lag. Forskningens frihet finns angiven i högskolelagen. Motsvarande lagskydd för utbildningens frihet saknas.

I högskoleförordningens bilaga 2, Examensförordningen, anges ”vilka examina som får avläggas på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, och vilka krav som ska uppfyllas för respektive examen (examensbeskriv­ning)”. Det betyder att regeringen ensam beslutar, gör ändringar eller tillägg om omfattning, mål, självständigt arbete samt övriga krav, bl.a. preciserade krav från det enskilda lärosätet, för examina vid landets universitet och högskolor.

Ur ett internationellt perspektiv är detta ovanligt och i Universitetens Magna Charta (1988) anförs: ”För att tillgodose omvärldens behov måste universitetens forskning och undervisning vara moraliskt och intellektuellt oberoende av alla politiska, ideologiska och ekonomiska maktfaktorer.”

Inom SUHF förs en diskussion kring lärosätenas autonomi ut långsiktigt perspektiv. Diskussionen behandlar bl.a. vad akademins autonomi innebär och vilken typ av autonomi lärosätena önskar.

Som ett led i denna diskussion tillsätts en arbetsgrupp att diskutera möjliga alternativ och modeller att hantera examensordningar i lärosätenas regi.

Uppdrag

Gruppen ska

  • diskutera alternativ kodifiering av examina att ersätta dagens examensförordning
  • göra jämförelser av examensordningar, strukturer och hur de hanteras (ansvar, revidering, processer) i andra länder
  • föreslå en eller flera modeller för examensordningar i lärosätenas regi, förslagen ska värna lärosätenas autonomi och utbildningarnas kvalitet samt främja nationell och internationell samordning och mobilitet

Gruppen kan adjungera personer som anses nödvändiga för hela eller delar av uppdraget. Initiativ som kan innebära kostnader för SUHF ska stämmas av med presidiet.

Arbetsgruppen har av presidiet fått förlängt uppdrag till och med den 31 december 2020.

Sammansättning

  • Ylva Fältholm, rektor Högskolan i Gävle (ordförande)
  • Hans Adolfsson, rektor Umeå universitet
  • Johanna Adami, rektor Sophiahemmet högskola
  • Martin Hellström, rektor Högskolan Väst
  • Fredrik Oldsjö, kanslichef Stockholms universitet
  • Åsa Nandorf, avdelningschef, Karolinska Institutet
  • Jacob Adamowicz, ordförande, Sveriges Förenade Studentkårer (SFS)
  • Lars Alberius, SUHF:s kansli (sekreterare)