Posts filed under ‘Uncategorized’
Mer tankar om fysikens kön
När jag läste fysik på 90-talet, gjordes den kvinnovänlig genom att lärarna tog didaktiska exempel från hemmet (som ju traditionellt anses vara kvinnans område och ansvar). T.ex. kunde centripetalkraften åskådliggöras genom centrifugeringen i en tvättmaskin! Samtidigt blev vi kvinnor behandlade som småflickor, vilket resulterade i att några agerade som sådana. Att frånsäga sig sin kvinnlighet för att få vara delaktig i fysikkulturens ”normala” grabbighet slår på något sätt tillbaka eftersom kvinnan inte kommer undan stigmatiseringen.
Jag har för mig att det har startats upp ett forskningsprojekt med syfte att granska fysikkulturens/naturvetenskapskulturens påstådda objektivitet.
/Malin
Att bli bedömd som individ
Antalet tillfällen som jag under min studietid haft grupparbeten och undrat över hur lärarna kan se min individuella prestation är många. Första sessionen jag besökte berörde just detta problem – hur bedömer vi individer i grupp? Presentatörerna upplevde att det var stora skillnader mellan nätbaserade uppgifter och uppgifter som löses på campus.
Diskussionen som fördes vid mitt bord rörde främst vad syftet är med uppgiften och om man ska arbeta i eller som grupp. Vidare samtalade vi om vikten av att ha ett forum att relatera till under arbetets gång. Sessionen gav mycket att fundera vidare på och jag upplevde att presentatörerna fick nya frågor att bearbeta, vilket jag också fick…
Nu ska jag presentera projektet som jag är delaktig i under knytkalaset… Besök oss gärna i ”Långe Jan” och delta sedan i workshopen i Iskristallen.
//Helena
Ny dag börjar med källpluralism
Har precis lyssnat på key-note-föredraget av Jan Herrington, ”Web environments and authentic learning”. Tyvärr fungerade inte tekniken riktigt så istället för att se en direktsänd Jan fick vi nöja oss med en förinspelad version. Detta tyckte jag fungerade helt ok men med den negativa effekten att publiken inte kunde ställa några fågor efteråt.
Föredraget handlade mycket om hur man konstruerar vettiga uppgifter för studenterna med hjälp av webteknik. De faktorer som hon nämnde för att en uppgift ska bli vettig bestod av autentisk kontext, att kunskap ska produceras och inte bara reproduceras, tillgång till experters tankar och tillvägagångssätt, källpluralism, samarbete studenter emellan m.m. Detta känns som väldigt allmänna faktorer som behövs för att konstruera vettiga uppgifter, oavsett om den sker IRL eller via nätet. Pat fick med web-aspekten genom att ge små tips om bra tekniska lösningar och genom nedslag i några lyckade exempel i ett väldigt föredrag som var väldigt trevligt men som alltså inte gav jättemycket nytt. Vilket antagligen är något som gör det till ett bra key-note…
Vill passa på och lyfta fram Pats källpluralismpunkt som går ut på att man ska använda sig av flera olika källor. Har hört att studentkåren på KTH (THS) en gång i tiden lyckades driva igenom en policy att lärare inte får använda kurslitteratur som de har skrivit själva, i alla fall inte som den enda källa. Detta eftersom studenterna då får likadan genomgång av kursinnehållet både från lärare och kurslitteratur, vilket förhoppningsvis inte sker om inte läraren har skrivit boken (självklart gäller inte detta ett till ett-förhållande fullt ut åt båda hållen). Tänkte avsluta med en fråga: är detta någonting som är värt att driva för oss studenter eller spelar det egentligen inte någon roll? Känns ibland som något vettigt och ibland som väldigt onödigt…
Avslutar med att tacka arrangörerna för en kul kväll igår. Tack även till de deltagare som jag fick möjlighet att diskutera pedagogik med, det finns väldigt många intressanta perspektiv att ta del av i Kalmar för tillfället.
/Tomas Ö
Nätlärandets upplägg
var på Jan Herrringtons föräsning som skulle sändas via internet. tyvärr fungerade inte detta, men en back up fanns. de som i detta läge inte är positiva till nätlärandet fick troligen vatten på sin kran, samtidigt som det visades på att allt inte kan fungera perfekt och att det finns lösningar på allt!
Jan har gjort en stor undersöknig där hon studerat hur en närbaserad undervisning kan se ut för att ge studenterna en autentisk upplevelse i sitt lärnade. Mycket av det som visades upplever jag finns i skolan redan. Det som var intressatn var att hon förespråkade sammarbete mellan studenterna även på nätet för att en djupinlärning ska kunna ske. Att hämta sin kunskap från böcker/textbaserat ger endast en ytlig inlärning, vilket jag känner igen från den ”vanliga” högskolan. det kan vara något att tänka på även i den kontexten.
/Åsa
Pedagogik – eller inte? Eller?
Jag har hittills lutat åt åsikten att pedagogik inom högskolan egentligen är ganska onödigt, eftersom högre studier innebär ett högre mått av självständighet och studentansvar än inom grundskole – och gymnasievärlden. Den specifika ämneskunskapen står i fokus och så länge läraren har koll på den och studenterna förmår tillgodogöra sig den torde målet i princip vara nått. Min åsikt i det här fallet kan också ha något att göra med att jag studerat tillsammans med lärarstudenter vars pedagogiska moment gick under namnet flumkurser…
Men några som fick mig, kanske inte att helt och hållet ändra åsikt, men väl att tänka om, var Maja Elmgren och Ann-Sofie Henriksson. De arbetar som pedagogiska utvecklare på högskolepedagogiska kurser, d v s de undervisar lärare om lärande. Ett dilemma som de mötte var att lärarna/studenterna i början hellre ville stödja sig mot någon slags pedagogisk mirakelteori än att använda sina egna erfarenheter som resurser. Och det var där jag började fundera. Hittills har jag betraktat pedagogik som ett medel att hjälpa studenten att lära in, men det kan ju faktiskt lika gärna vara ett medel att hjälpa läraren att lära ut. Något att luta sig emot tills h*n funnit sig tillrätta i sin yrkesroll. Och så länge ändamålen helgar medlen… eller hur är det man brukar säga?
//Mia
AIL = win-win, eller kanske inte…
Dagens sista inlägg handlar om min mini-aha-upplevelse som jag fick under Lars Svenssons session om arbetsintegrerat lärande (AIL). Som student har jag många gånger helt okritiskt pläderat för att mer AIL behövs i utbildningen samtidigt som lärarna har skruvat på sig och försökt undvika frågan. Jag har alltid tagit detta som ett bevis på att det är en bra sak, men att ingen vill ”offra” sin kurs eller tid för att införa det. Samma bild har mött Lars och hans vänner när de har kartlagt forskningen om AIL, vilket är något han vänder sig mot. Han ställde t.ex. frågan hur studenternas kritiska förhållningssätt påverkas om de tidigt under sin utbildning inskolas i den framtida arbetsmarknadens synsätt? Det är helt tydligt att mer kritisk forskning behövs. Därför kommer här ett hett tips till alla lärare som tycker att deras AIL-agiterande studenter är jobbiga: sätt igång med forskning och se till att få fram bra argument som ni kan värja er med!
/Tomas Ö
Lärande i fokus
Startskottet gick och NU2008 inleddes med den inspirerande keynote-talaren Pat Hutchings föreläsning om The Teaching Commons and The Scholarship of Teaching and Learning. För en oinvigd är det lite svårt att riktigt sätta fingret på vad The Scholarship… egentligen är. En rörelse? En pedagogik? Eller helt enkelt en anda som genomsyrar – eller i alla fall borde genomsyra – all form av undervisning?
Som Hutchings beskriver det står själva lärandet i centrum. Studenterna uppmuntras av läraren att utforska sitt eget lärande och betrakta det ur ett slags metaperspektiv. Detta leder inte bara till aktivare studenter utan även en förmåga att sätta studierna i ett, för dem, relevant sammanhang. Det handlar om samverkan. Samverkan mellan studenter och lärare där studenterna antagligen inte är de enda som lär sig något nytt.
Men det handlar också om samverkan lärare emellan. Som student slås man ofta av hur liten den akademiska världen är och hur den även inbördes tycks bestå av små öar i ett ganska isolerande hav. Hutchings och hennes Carnegie Foundation vill bygga broar mellan dessa öar och uppmuntrar till samarbete kolleger emellan, discipliner emellan, lärosäten emellan: allt detta som kallas The Teaching Commons. Att dela med sig av kunskap och erfarenheter, att inspireras och lära av varandra istället för att hålla på sitt. Den här konferensen är en god början.
Under föreläsningen restes frågan om ekonomiska resurser för att möjliggöra allt detta. Men kanske behöver en implementering av själva andan i The Scholarship of Teaching and Learning i undervisningen inte nödvändigtvis kosta resurser i form av just pengar. Visst kräver det en ökad arbetsinsats av både studenter och lärare, men kanske handlar det än mer om attitydförändringar och en förändrad syn på undervisning kontra lärande där studenten inte bara ses som en passiv mottagare. Vilket leder till en annan frågeställning: Är det naivt att tycka att detta redan borde vara självklart, både bland studenter och lärare?
//Mia
