Författararkiv
Flexibel utbildning och lärarens roll
Jag var på ett Runda bordssamtal , där vi diskuterade hur studenters förväntningar, behov, bakrund och (tillgång till) kunskaper påverkar lärarrollen. När studenterna sitter uppkopplade under föreläsningar kan de direkt söka på det som läraren står och pratar om, vilket gör att läraren inte längre är en auktoritet. Kanske hittar studenter föreläsningar eller liknande på nätet som anknyter till ämnet, vilket till och med kan ge en bättre bild av det de ska lära sig. Studenternas vana och kunskaper om IT borde tas till vara istället för att begränsas. Snarare än att påpeka att mobiltelefoner ska stängas av, kan läraren uppmana studenterna att SMS:a frågor under en föreläsning eller liknande.
Men hur görs lärarrollen och hur kan den förändras? I universitetsvärlden har tidigare inte den premierats som engagerat sig i undervisning. På senare tid håller detta på att förändras, men hur ska lärarskapet uvecklas? Ett förslag är att närma sig det på samma sätt som en forskare närmar sig sitt forskningsområde, men ett prövande förhållningssätt, analys osv. Ett annat är att tänka i kvalitetstermer. Hur kan verksamheten/beteenden förbättras/förändras? Utvärdering bör skötas utifrån vad som passar bäst, kanske kommande arbetsgivare kan få inblick i studenters utvärderingar? Samverkansformer mellan olika parter borde ger mer mer heltäckande bild.
Med detta tackar jag för mig. Det har varit givande att få ta del av de samtal som förts på NU2008, nu ska jag hem och processa!
/Malin
En svårfångad lärarroll
Eva Skåreus analys av lärarstuderandes bilder av dem själva som lärare visar att det i hög grad är läraren som hjälte som förekommer. Det kan vara hjältar från film, sagor, samhälle, mm. Vilka ideal är det som eftersträvas i dessa hjältebilder? Det är en ensam gärning som gestaltas och jag kunde känna en utsatthet i vissa av bilderna. En lärare saknade sina händer, en annan satt på en hästrygg och blev ansatt av små figurer. Det verkar för mig som om lärarrollens komplexitet gömdes bakom schabloner och rädslor.
Bilder är utlämnande och nakna, vilket kan väcka etiska aspekter då mer än upphovsmakaren vill tolka dem. Om metoden att arbeta med bildskapande och bildanalys och krävs att studenten kan distansera sig från sin bild. Tips som gavs för att komma vidare var att arbeta med dikotoma bilder till dem som var gjorda, eller att studenten själv skulle ställa några frågor om sin bild som denne själv skulle svara på.
/Malin
Hur kombinera gestaltning och vetenskaplighet?
Margareta Melin och Pernilla Seversons presentation handlar om att föra samman konstnärlig kunskapssyn med teoretisk begreppsförståelse. Genom gestaltande associationsövning med papper och penna kan tankar och känslor vi har inför olika begrepp synliggöras . Då studenter analyserar sina gestaltningar får de syn på sina förförståelser och tolkningsgemenskaper. Härfrån kan avstamp göras och läroprocessen fördjupas.
Svårigheten att genomföra examensarbeten med breddat textbegrepp, dvs. där text också inbegriper ljud och bild, är att pedagoger besitter olika kompetenser, där några har teoretiska kompetenser, medan andra har gestaltande. Detta har lett till en snedvridning av kursinnehåll och bedömningskriterier. Som lösning på problematiken föreslår Melin och Severson att kompetensen hos pedagogerna kan breddas, kurser kan ges delat kursansvar och betygskriterier för uppsatser gällande både gestaltande och vetenskaplig text kan utvecklas. Frågan är bara hur dessa kriterier ska se ut!
/Malin
Mer tankar om fysikens kön
När jag läste fysik på 90-talet, gjordes den kvinnovänlig genom att lärarna tog didaktiska exempel från hemmet (som ju traditionellt anses vara kvinnans område och ansvar). T.ex. kunde centripetalkraften åskådliggöras genom centrifugeringen i en tvättmaskin! Samtidigt blev vi kvinnor behandlade som småflickor, vilket resulterade i att några agerade som sådana. Att frånsäga sig sin kvinnlighet för att få vara delaktig i fysikkulturens ”normala” grabbighet slår på något sätt tillbaka eftersom kvinnan inte kommer undan stigmatiseringen.
Jag har för mig att det har startats upp ett forskningsprojekt med syfte att granska fysikkulturens/naturvetenskapskulturens påstådda objektivitet.
/Malin
Lärande – och genus
Mina upplevelser från NU2008 i Kalmar börjar med vårsol och småprat i väntan på att konferensen ska komma igång. Denna eftermiddag har jag fått tankar utifrån Pat Hutchins idéer om utvecklande av lärande och lärmetoder genom att lyssna till studenten och involvera studenten i dennes lärandeprocess, dela frågor med kolleger, dokumentera och invitera andra i tankar och processer. Dessa hade jag med mig till workshopen om Inquiry based learning, som också inbegrep att involvera studenterna i deras lärande. Detta görs genom att ställa frågor som diskussion, jobba mot kursmål, feedback både från lärare, kursare och sig själv. Studenterna får här arbetar fram bra vetenskapliga frågor att utgå ifrån för sitt eget lärande. Viktigt är att skaffa ett bra klimat som tillåter att lärande och inte bara kunnande.
Jag var också och lyssnade på hur man blev fysiker, som en social praktik och som ett görande. Fysikerkulturen behöver synliggöras för studenter (och fysikerlärare) och de måste få redskap för hur de ska handskas med den. Alltså fysik borde ses i ett vidare perspektiv, inte bara rena ämnet, avskalat från verkligheten.
Presentation – Malin Severinson
Hej!
Jag heter Malin Severinson, är studentrepresentant på NU2008 och förstagångsbloggare. Jag utbildade mig till och arbetade som grundskollärare under några år, för att därefter arbeta med teknisk produktutveckling. Jag har de senaste åren pluggat nätbaserat på halvtid, sociologi mot Lunds universitet och nu pedagogik mot Umeå, framöver väntar campuskurser i Lund.
Jag ser fram emot att möta nya intryck och människor. Det ska bli intressant att få ta del av föreläsningar/workshops och jag hoppas på flera utvecklande samtal och kontakter.
Väl mött!
/Malin
