Posts filed under ‘Uncategorized’
En svårfångad lärarroll
Eva Skåreus analys av lärarstuderandes bilder av dem själva som lärare visar att det i hög grad är läraren som hjälte som förekommer. Det kan vara hjältar från film, sagor, samhälle, mm. Vilka ideal är det som eftersträvas i dessa hjältebilder? Det är en ensam gärning som gestaltas och jag kunde känna en utsatthet i vissa av bilderna. En lärare saknade sina händer, en annan satt på en hästrygg och blev ansatt av små figurer. Det verkar för mig som om lärarrollens komplexitet gömdes bakom schabloner och rädslor.
Bilder är utlämnande och nakna, vilket kan väcka etiska aspekter då mer än upphovsmakaren vill tolka dem. Om metoden att arbeta med bildskapande och bildanalys och krävs att studenten kan distansera sig från sin bild. Tips som gavs för att komma vidare var att arbeta med dikotoma bilder till dem som var gjorda, eller att studenten själv skulle ställa några frågor om sin bild som denne själv skulle svara på.
/Malin
Bilder över sin yrkesroll
Kan man genom att skapa en bild i photoshop och genom denna svara på frågan om synen på sin lärarroll analysera fram ett svar?
EnligtEva Skåreus är detta en möjlighet. Eva har använt sig av sin undervisning till att forska om bildernas möjlighet för studenter att analyser ovh visualisera sin framtida roll som lärare. Resultatet blev att många av studenterna skapade bilder där hjältar stod i fokus. Detta tolkar då Eva som att hjälten är det idela som finns hos studenterna. Innebär det d att studenterna vill bli hjältar för sina elever eller att de ser sina lärare som hjältar och vill efterlikna dem. Vi har alla idela och frågan jag får är vart idealet kommer ifrån.
Något som togs upp i efterdiskussion var när bilderna var skapade i utbildningen. Detta vidarutvecklades till att det skulle vara intressant om samma studenter gjorde om arbetet efter exempelvis ett år för att se om bilden förändrats och vad som i så fall hade förändrats.
jag saknade aspekten på huruvida studenterna arbetade, i samma rum eller enskilt, vilka möjligheter de hade att påverka varandra. Denna fråga uppkommer då en grupp elever hade flera hjältebilder medan en annan grupp hade flera bilder med Jesus.
Attarbeta med bilder för att analysera sin lärarroll eller för all del någon annan yrkesroll är ett intressant arbetssätt. Dock tror jag att risken att övertolka bilderna finns, eller att det blir en prestation och den bild man verkligen ej skulle vilja skapa ej kommer fram.
/Åsa
Konsten engagerar
Margareta Melin-Higgins och Pernilla Severson, konsten att höja teoretisk begreppsförståelse lyfter ett intressant ämne. Kan man använda konstnärliga pedagogiska metoder för att undervisa i traditionellt teoretiska begrepp? Efter förläsningen är jag helt övertygad om att kombinationen av estetiskt aktivt lärande i teoriundervisningen är något vi kommer att få se mycket mer av.
Det behövs en medvetenhet för att se de strukturer som vi omges av i samhället. Genom att synliggöra den strukturerade strukturen blir människans habitus i fokus och vi kan se våra tankar vilket i sanningens namn är rätt homogena. Detta pga. av den homogena bilden som samhället sänder ut, som Margareta Melin-Higgins och Pernilla Severson hjälper oss att rita på ett papper. När vi får tio sekunder att rita en bild som förklara känslan, tanken som dyker upp ritar deltagarna på NU2008 likvärdiga bilder. En kvinna är en böljande figur med fylliga bröst medan vetenskapsmannen är en man som det snurrar en massa saker kring.
Genom att skapa en interaktion mellan konstnärliga pedagogiska metoder och teoretiska begrepp hoppas jag att vi kan ge estetiken en rättfärdiga plats i den akademiska världen.
//Veronica
maj 8, 2008 at 11:42 f m nshunu2008veronica Lämna en kommentar
Nya tider
En genomgående slutsats under den här konferensen har varit att vi lever i en ny tid och i många fall stavas den ”nätbaserat lärande”. Tekniken har fullkomligt exploderat de senaste åren och helt klart är den här för att stanna. De omedelbara fördelarna är uppenbara: lägre kostnader för lärosätena och ökad flexibilitet i tid och rum. Men igår under Marita Ljungqvists presentation slogs jag av tanken att dessa fördelar även kan innebära en fara.
Själva huvudpoängen med presentationen var hur man kan göra e-lärande mer flerdimensionellt och därmed erbjuda ett fullgott alternativ till campusundervisning, men även frågan om kvalitet och uppfattningen att nätkurser skulle vara någon slags ”light-kurser” togs upp. Kursen Ljungqvist använde som underlag innehöll få obligatoriska moment vilket förklarades med kravet på flexibilitet från studenternas sida, och dessutom med att många inte läser i syfte att ta poäng utan mest för att det är kul (vilket i och för sig är en anledning så god som någon). Jag tror inte att nätkurser i sig innebär lägre kvalitet; jag har själv studerat via nätet och till och med upplevt det motsatta. Men faran skulle kunna ligga i att vissa lärosäten ”kastar in” nätkurser dels för att det ligger i tiden och dels för att locka nya studentgrupper till lägre kostnader, utan att ha den nödvändiga kompetensen. För den nya tekniken innebär inte bara nya möjligheter utan även krav på ny kunskap, för att inte tala om en helt slags ny kreativitet. Och kanske, kanske händer det ibland att man ”flirtar” med studenterna och sänker kraven för att tillgodose deras behov av flexibilitet?
Exempel på exakt hur bra nätbaserat lärande kan bli tog Jan Herrington upp i sitt key note-tal Web Environments and Authentic Learning. Där presenterades inte bara ett fullgott alternativ till traditionell undervisning, utan i flera avseenden kanske till och med ett bättre då den nya tekniken ger oändliga möjligheter till interaktivitet, flerperspektivtänkande och produktion snarare än reproduktion. Men precis som med The Scholarship of Teaching and Learning krävs det ett speciellt tänk och kreativa lärare. Lärare som våga ställa krav på aktiva studenter som engagerar sig i sin egen lärandeprocess.
Som jag ser det är det bara våra egna begränsningar som bestämmer vart den nya tekniken tar oss. Eller som en nätkurslärare sade igår under lunchen: – Är man besluten att måla fan på väggen så dyker han så småningom upp.
//Mia
Autentiska examinationer. Att bedöma efter situation eller ämnet?
Nu jag blivit ordentligt inspirerad! Maria Andersson och Anna Lundberg under sessionstiteln ”Autentiska examinationsformer” med ett stort engagemang presenterat sitt sätt att examinera sina studenter -genom autentiska examinationer. Programmet är inom biologi – etologi och djurskydd. Deras metoder var framför allt att sätta studenterna i situationer som de kommer att möta i verkligheten. Detta gjordes bland annat genom studiebesök, muntliga presentationer av ämnet ute på skolor och att svara på frågor från allmänheten (berörande ämnet). Entligt Anna och Maria ledde studieformen till hög entusiasm och engagemang bland studenterna.
Under diskussionen framkom dock ett antal funderingar kring bedömningen av autentiska examinationsformer: ”Hur examinerar man dessa examinationsformer?”, ”Bedömer man i den autentiska situationen eller efter ämnet?” Exempelvis om frågorna från allänheten besvarades med ett korrekt svar (enligt litteraturen) men inte blev rätt för den som frågade. Hur bedömer man detta? Enligt böckerna eller enligt den autentiska situationen?
/Fanny
Om studenters lärande i fokus. Men har vi kommit dit?
Denna session handlade om just vad lärare gör när studenters lärande står i centrum. Från att lärarna ”ugåtts” med lärandet med studenter som publik har det nu övergått till att studenterna själva ska umgås med lärandet.
Efter att Jakob Donnér och Gudrun Edgren kort presenterat ämnet och övergick sessionen till en diskussion med åhörarna. Det centrala diskussionsämnet var just hur lärarna ska bära sig åt för att kunna möta studenterna i denna övergång, dvs. skapa och bevara relationen? Hur ska övergången gå till? och hur ska lärarna nå studenternas åsikter?
Att det handlade om en övergång från traditionell undervisning till att kunna släppa kontrollen till studenterna och locka fram förmågan att ta till sig av studenternas åsikter var många överens om. Men det diskuterades även om en viktig relation och samspel mellan studenter och lärare och vilken betydelse en kontirnuerlig utvärdering kan få. Även om sessionen handlade om lärarens roll när studenterna NU står i fokus diskuterades det kanske framför allt hur vi ska komma dit, dvs att kunna sätta studenternas lärande i fokus och hur detta ska gå till.
Ett antal positiva erfarenheter dök upp under diskussionen var bland annat en student under en kurs upplevt just hur läraren kontinuerligt bjöd studenterna till diskussion om just hur lärandet fungerade. Efter varje föreläsning eller seminarium hölls en muntlig utvärderande diskussion där nya förslag på lärandeupplägg diskuterades och testades under kommande träffar. Träffarna och relationen uvecklades under hela kursen och blev i slutet enligt både lärare och studenter mycket lyckad. Det positiva och det som enligt studenten ledde till att lärare och studenter kom till ett lyckat resultat var helt enkel den muntliga och kontinuerliga utvärderingen och att läraren verkligen tog till sig och därigenom gjorde små direkta förändringar som successivt blev bättre och bättre.
Det finns säkert fler spännande idéer på hur en bra relation mellan student och lärare kan främjas och hur studentens lärande kan sättas i fokus?
/Fanny
Studenter i fokus, är det klokt?
Innan rundabordssamtalet ”Vad lärarna gör när studenternas lärnade står i fokus” påbörjades fördes ett intressant diskussion om utbildning via nätet där faktumet att relatid via nätet inte är lika med relatid i rummet kom fram. Uppenbart är det inte helt ovanligt att det väcks en irritation när relatiden inte är det vi tror den ska vara. Är vi verkligen så pass okunniga om tekniken att detta ska väcka problem? eller kan det vara så att dagens generation som är ”belöning nu”-generationen kräver att allt ska fås på en gång?
I inlednigen inför rundabordsamtalet berättades om en undersökning där det framkommit att lärare och studenter ej har insikt i varandras behov vilket skapar en motsästtnig mellan dem. Lärarna skriver gärna om föreläsningar, pbl och forskarhandledning när de gör sin fördjupning i sin pedagogiska utbildning. I undervisningen fokuserar de på problem som uppstår. Studenterna efterfrågar snarare återkopplingar, reflektioner och förtydligande. Detta är uppenbart ett problem som bör och säkert kan lösas. Jag kan med glädje säga att vi studenter som var närvarande blev mycket uppskattade för våra åsikter och förmedling av upplevelser. Detta kan jag då tolka som att det behövs mer och bättre kommunikation mellan lärare och studenter ute på högsklor och universitet. Så länge det inte finns kommer vi ej att förstå varandras behov och intressen.
En kvalitietsindikator kan vara lärarnas förmåga att studenternas läranderoll. I förhållande till detta anser jag dock att även studenterna borde ta till vara på lärarnas syn på lärandet. Eller är det att sträva bakåt?
Slutkontentan var frågan hur ska pedagogiken och lärarens roll förändras för att studenterna ska stå i fokus, för nu tycks vi inte göra det.
Titeln för nästa samtal kändes helt klart lockande och uppenbarligen var det fler som tyckte så då rummer blev i det närmaste överfullt! ”Är högskolan riktigt klok” var den fyndig titeln. Här gällde det att i grupp skapa två frågor som utgick från ett fåtal ord och meningar som stod på ett blädderblock. Dessa frågor skickades sedan vidare till nästa grupp och vi fick en annan grupps frågor. Detta skapade intressanta diskussioner både via frågaeskapandet och i försöken att svara på frågorna. Ett sätt att som säkert går attt använda sig av i undervisningen. Genom frågor kan man ju delge sitt tänkande och sin syn på något utan att tvunget ha ett svar.
Den återkommande frågan var vad klokhet är och om det går att undervisa i. Går klokhet att värdera?
Är den kunskap som dagens generation skaffar sig på annat håll lika mycket värd som den kunskap som skolor, högskolor och universitet lär ut? detta funderar jag på som blivande lärare.
Vad är mest värt när man söker ett jobb: att arbetat på Mc Donalds i ett halvår eller att läst en termin statsvetenskap? Svaret borde väl bero på vilket jobb man söker, eller…
/Åsa
