Archive for maj, 2008
Hur kombinera gestaltning och vetenskaplighet?
Margareta Melin och Pernilla Seversons presentation handlar om att föra samman konstnärlig kunskapssyn med teoretisk begreppsförståelse. Genom gestaltande associationsövning med papper och penna kan tankar och känslor vi har inför olika begrepp synliggöras . Då studenter analyserar sina gestaltningar får de syn på sina förförståelser och tolkningsgemenskaper. Härfrån kan avstamp göras och läroprocessen fördjupas.
Svårigheten att genomföra examensarbeten med breddat textbegrepp, dvs. där text också inbegriper ljud och bild, är att pedagoger besitter olika kompetenser, där några har teoretiska kompetenser, medan andra har gestaltande. Detta har lett till en snedvridning av kursinnehåll och bedömningskriterier. Som lösning på problematiken föreslår Melin och Severson att kompetensen hos pedagogerna kan breddas, kurser kan ges delat kursansvar och betygskriterier för uppsatser gällande både gestaltande och vetenskaplig text kan utvecklas. Frågan är bara hur dessa kriterier ska se ut!
/Malin
Om studenters lärande i fokus. Men har vi kommit dit?
Denna session handlade om just vad lärare gör när studenters lärande står i centrum. Från att lärarna ”ugåtts” med lärandet med studenter som publik har det nu övergått till att studenterna själva ska umgås med lärandet.
Efter att Jakob Donnér och Gudrun Edgren kort presenterat ämnet och övergick sessionen till en diskussion med åhörarna. Det centrala diskussionsämnet var just hur lärarna ska bära sig åt för att kunna möta studenterna i denna övergång, dvs. skapa och bevara relationen? Hur ska övergången gå till? och hur ska lärarna nå studenternas åsikter?
Att det handlade om en övergång från traditionell undervisning till att kunna släppa kontrollen till studenterna och locka fram förmågan att ta till sig av studenternas åsikter var många överens om. Men det diskuterades även om en viktig relation och samspel mellan studenter och lärare och vilken betydelse en kontirnuerlig utvärdering kan få. Även om sessionen handlade om lärarens roll när studenterna NU står i fokus diskuterades det kanske framför allt hur vi ska komma dit, dvs att kunna sätta studenternas lärande i fokus och hur detta ska gå till.
Ett antal positiva erfarenheter dök upp under diskussionen var bland annat en student under en kurs upplevt just hur läraren kontinuerligt bjöd studenterna till diskussion om just hur lärandet fungerade. Efter varje föreläsning eller seminarium hölls en muntlig utvärderande diskussion där nya förslag på lärandeupplägg diskuterades och testades under kommande träffar. Träffarna och relationen uvecklades under hela kursen och blev i slutet enligt både lärare och studenter mycket lyckad. Det positiva och det som enligt studenten ledde till att lärare och studenter kom till ett lyckat resultat var helt enkel den muntliga och kontinuerliga utvärderingen och att läraren verkligen tog till sig och därigenom gjorde små direkta förändringar som successivt blev bättre och bättre.
Det finns säkert fler spännande idéer på hur en bra relation mellan student och lärare kan främjas och hur studentens lärande kan sättas i fokus?
/Fanny
Studenter i fokus, är det klokt?
Innan rundabordssamtalet ”Vad lärarna gör när studenternas lärnade står i fokus” påbörjades fördes ett intressant diskussion om utbildning via nätet där faktumet att relatid via nätet inte är lika med relatid i rummet kom fram. Uppenbart är det inte helt ovanligt att det väcks en irritation när relatiden inte är det vi tror den ska vara. Är vi verkligen så pass okunniga om tekniken att detta ska väcka problem? eller kan det vara så att dagens generation som är ”belöning nu”-generationen kräver att allt ska fås på en gång?
I inlednigen inför rundabordsamtalet berättades om en undersökning där det framkommit att lärare och studenter ej har insikt i varandras behov vilket skapar en motsästtnig mellan dem. Lärarna skriver gärna om föreläsningar, pbl och forskarhandledning när de gör sin fördjupning i sin pedagogiska utbildning. I undervisningen fokuserar de på problem som uppstår. Studenterna efterfrågar snarare återkopplingar, reflektioner och förtydligande. Detta är uppenbart ett problem som bör och säkert kan lösas. Jag kan med glädje säga att vi studenter som var närvarande blev mycket uppskattade för våra åsikter och förmedling av upplevelser. Detta kan jag då tolka som att det behövs mer och bättre kommunikation mellan lärare och studenter ute på högsklor och universitet. Så länge det inte finns kommer vi ej att förstå varandras behov och intressen.
En kvalitietsindikator kan vara lärarnas förmåga att studenternas läranderoll. I förhållande till detta anser jag dock att även studenterna borde ta till vara på lärarnas syn på lärandet. Eller är det att sträva bakåt?
Slutkontentan var frågan hur ska pedagogiken och lärarens roll förändras för att studenterna ska stå i fokus, för nu tycks vi inte göra det.
Titeln för nästa samtal kändes helt klart lockande och uppenbarligen var det fler som tyckte så då rummer blev i det närmaste överfullt! ”Är högskolan riktigt klok” var den fyndig titeln. Här gällde det att i grupp skapa två frågor som utgick från ett fåtal ord och meningar som stod på ett blädderblock. Dessa frågor skickades sedan vidare till nästa grupp och vi fick en annan grupps frågor. Detta skapade intressanta diskussioner både via frågaeskapandet och i försöken att svara på frågorna. Ett sätt att som säkert går attt använda sig av i undervisningen. Genom frågor kan man ju delge sitt tänkande och sin syn på något utan att tvunget ha ett svar.
Den återkommande frågan var vad klokhet är och om det går att undervisa i. Går klokhet att värdera?
Är den kunskap som dagens generation skaffar sig på annat håll lika mycket värd som den kunskap som skolor, högskolor och universitet lär ut? detta funderar jag på som blivande lärare.
Vad är mest värt när man söker ett jobb: att arbetat på Mc Donalds i ett halvår eller att läst en termin statsvetenskap? Svaret borde väl bero på vilket jobb man söker, eller…
/Åsa
Mer tankar om fysikens kön
När jag läste fysik på 90-talet, gjordes den kvinnovänlig genom att lärarna tog didaktiska exempel från hemmet (som ju traditionellt anses vara kvinnans område och ansvar). T.ex. kunde centripetalkraften åskådliggöras genom centrifugeringen i en tvättmaskin! Samtidigt blev vi kvinnor behandlade som småflickor, vilket resulterade i att några agerade som sådana. Att frånsäga sig sin kvinnlighet för att få vara delaktig i fysikkulturens ”normala” grabbighet slår på något sätt tillbaka eftersom kvinnan inte kommer undan stigmatiseringen.
Jag har för mig att det har startats upp ett forskningsprojekt med syfte att granska fysikkulturens/naturvetenskapskulturens påstådda objektivitet.
/Malin
Att bli bedömd som individ
Antalet tillfällen som jag under min studietid haft grupparbeten och undrat över hur lärarna kan se min individuella prestation är många. Första sessionen jag besökte berörde just detta problem – hur bedömer vi individer i grupp? Presentatörerna upplevde att det var stora skillnader mellan nätbaserade uppgifter och uppgifter som löses på campus.
Diskussionen som fördes vid mitt bord rörde främst vad syftet är med uppgiften och om man ska arbeta i eller som grupp. Vidare samtalade vi om vikten av att ha ett forum att relatera till under arbetets gång. Sessionen gav mycket att fundera vidare på och jag upplevde att presentatörerna fick nya frågor att bearbeta, vilket jag också fick…
Nu ska jag presentera projektet som jag är delaktig i under knytkalaset… Besök oss gärna i ”Långe Jan” och delta sedan i workshopen i Iskristallen.
//Helena
Ny dag börjar med källpluralism
Har precis lyssnat på key-note-föredraget av Jan Herrington, ”Web environments and authentic learning”. Tyvärr fungerade inte tekniken riktigt så istället för att se en direktsänd Jan fick vi nöja oss med en förinspelad version. Detta tyckte jag fungerade helt ok men med den negativa effekten att publiken inte kunde ställa några fågor efteråt.
Föredraget handlade mycket om hur man konstruerar vettiga uppgifter för studenterna med hjälp av webteknik. De faktorer som hon nämnde för att en uppgift ska bli vettig bestod av autentisk kontext, att kunskap ska produceras och inte bara reproduceras, tillgång till experters tankar och tillvägagångssätt, källpluralism, samarbete studenter emellan m.m. Detta känns som väldigt allmänna faktorer som behövs för att konstruera vettiga uppgifter, oavsett om den sker IRL eller via nätet. Pat fick med web-aspekten genom att ge små tips om bra tekniska lösningar och genom nedslag i några lyckade exempel i ett väldigt föredrag som var väldigt trevligt men som alltså inte gav jättemycket nytt. Vilket antagligen är något som gör det till ett bra key-note…
Vill passa på och lyfta fram Pats källpluralismpunkt som går ut på att man ska använda sig av flera olika källor. Har hört att studentkåren på KTH (THS) en gång i tiden lyckades driva igenom en policy att lärare inte får använda kurslitteratur som de har skrivit själva, i alla fall inte som den enda källa. Detta eftersom studenterna då får likadan genomgång av kursinnehållet både från lärare och kurslitteratur, vilket förhoppningsvis inte sker om inte läraren har skrivit boken (självklart gäller inte detta ett till ett-förhållande fullt ut åt båda hållen). Tänkte avsluta med en fråga: är detta någonting som är värt att driva för oss studenter eller spelar det egentligen inte någon roll? Känns ibland som något vettigt och ibland som väldigt onödigt…
Avslutar med att tacka arrangörerna för en kul kväll igår. Tack även till de deltagare som jag fick möjlighet att diskutera pedagogik med, det finns väldigt många intressanta perspektiv att ta del av i Kalmar för tillfället.
/Tomas Ö
Nätlärandets upplägg
var på Jan Herrringtons föräsning som skulle sändas via internet. tyvärr fungerade inte detta, men en back up fanns. de som i detta läge inte är positiva till nätlärandet fick troligen vatten på sin kran, samtidigt som det visades på att allt inte kan fungera perfekt och att det finns lösningar på allt!
Jan har gjort en stor undersöknig där hon studerat hur en närbaserad undervisning kan se ut för att ge studenterna en autentisk upplevelse i sitt lärnade. Mycket av det som visades upplever jag finns i skolan redan. Det som var intressatn var att hon förespråkade sammarbete mellan studenterna även på nätet för att en djupinlärning ska kunna ske. Att hämta sin kunskap från böcker/textbaserat ger endast en ytlig inlärning, vilket jag känner igen från den ”vanliga” högskolan. det kan vara något att tänka på även i den kontexten.
/Åsa
